livet- politik - utrikeskorrespondent - fotograf - psykolog m.m

Jag har nog precis som många andra runt mig funderat på livet - och funderat på vad det är jag gör. Gör jag rätt saker  - och gör jag det som jag ville göra när man började livet en gång för många år- sedan. Jag tro att livet går upp och ner och man lever livet i olika skov. I en viss ålder är det skola, jobb hem, familj, barn, resa, uteliv m.m Sedan kommer man till en ålder där man känner att man vill bara leva livet här och nu och inte krångla till det så förbannat. Det är där jag är i livet just nu -  jag väljer mina vänner med mer omsorg jag väljer vad jag vill säga göra tycka utan att behöva titta bakom mig. Jag har lämnat vänner som bara tog min energi , jag har fått nya vänner som ger mig mycket skratt och energi, nygamla vänner som jag hittat tillbaka till. Det är rätt gött att vara 53 år och strunta i vad alla andra tycket och tänker- det är väl en lyx vi har när vi bli äldre - att vi vågar säga ifrån eller helt enkelt strunta i olika saker, inte lägga en massa energi på dumheter. 

Klart jag hade drömmar som alla andra -  mina var - att få bli en känd författare , psykolog bli en stor fotograf eller utrikeskorrespondent som reste ut och rapporterade i Världen. En bra lyhörd politiker som ville göra vårt samhälle bättre - men jag känner också att inget av detta är försent att göra - så egentligen är det bara att sätta igång och göra det. Tja kanske inte ge mig ut i världen och fota krig och elände. Politik har jag känt på under ca 25 år i kommunen - och det älskade jag. Att se något man varit med att besluta om och se det växa fram och bli något, men tyvärr ville inte mina parti vänner att jag skulle fortsätta  - demokratin fick råda och då fick jag gå. 

Skriva har jag alltid gjort MEN att åka ner till länder med krig och elände DET lämnar jag över till en av mina stora stjärnor -  utrikeskorrespondenten  i Mellanöstern som är Samir Abu Eid - och givetvis allas vår Rolf Porseryd som ger oss vår syn på valen i USA och ibland här hemma. Listan kan göras lång på alla dessa modiga människor som åker ner till eländet för att visa oss här hemma hur världen ser ut.

Jag stannar hemma i min trygghet och ibland orkar jag inte ens se allt elände som finns. 

Det är väl bara att göra allt det där som man vill , tänker många och så är det - bara gör det. Men det ska vara rätt skov i livet och man måste känna sig stark modig, pigg,  motiverad, lugn trygg för att kunna göra vissa saker, men inget är försent för livet pågår hela tiden. 

Livet är aldrig svart eller vitt, utan går i olika toner av grått

Har ni tänkt på att tystnad och vila är två saker som det har blivit väldigt ont om nuförtiden. De är som en lyx, att få tystnad och vila-  men jag tycker det är en självklarhet att vi måste ge oss den lyxen.

Ha en riktigt goer lördag !

 
 

 

En liten kommentar är alltid trevligt 💕